Isabell

Det är otroligt blandade känslor inför min höst  här. Jag dras mellan förtvivlan och lycka. Ena stunden känner jag bara att jag vill packa min väska och åka hem. Hem till min säng, hem till mina vänner, min familj och främst av allt hem till min pojkvän. Andra stunden lever jag livet och åker på den ena utflykten efter den andra, går på apperitivos och fester åt höger och vänster och träffar massa härliga människor. 

Denna blogg kommer troligtvis framöver vara en salig blandning av positiva käcka inlägg och dystra nedstämda. Det är en berg- och dalbana som jag inte har kontroll över, det går upp, det går ner. Men på något sätt ska jag ta mig igenom det. Och jag tror att genom att skriva ner det man känner så blir det enklare. Jag ska testa iallafall.